Blisterds on my toes låter inte lika farligt som "Blåsor på mina tår",
precis som att I love you inte låter lika farligt som "Jag älskar dig".
brrrrr

Nu till ett känsligt ämne som många säkert kommer vilja diskutera, kommentera
Ta hellre min msn eller mitt nummer isåfall,
för jag pallar inte spydiga debatter bland blogg-kommentarerna.
Jag vet att de flesta inte delar min åsikt här.

DET HANDLAR OM ABORT. Läs inte om du inte tål det.

På begäran,
för någon ville att jag skulle skriva om min åsikt om just abort.
Jag tycker det är vidrigt och sjukt tragiskt att abort missbrukas som det gör,
att det görs så snabbt, chargeless, när som helst och på vem som helst.
Man förintar för fan någonting som kunde ha blivit en hel jävla människa,
lika mycket människa som DU och JAG och KUNGEN och DINA SYSKON,
när dom var i deras mammors magar.

Visst, är du 15 år och kondomen spricker. Det är en nödsituation. Kan jag förstå.
Blir du våldtagen, är du narkoman, på rymmen, har livsångest och vadvetjag...
Då är det rätt tydligt om vad som är bäst för dig själv OCH barnet,
men är du 17 bast och har slarvat, tycker jag det är brist på respekt för livet
och skrämmande ansvarslöst att döda ditt barn. Ändå förstår jag,
jag förstår verkligen desperationen, men tycker ändå som jag gör.

Sedan JA, klart som fan en kvinna ska få bestämma över sin egen kropp,
klart det ska vara VARENDA TJEJS RÄTTIGHET att döda sitt och pappans embryo,
för sin egen framtids skull, det tycker jag verkligen. 
Önska bara vissa kunde tänka efter mer. K O M P R O M I S S A
Jag har vänner som gjort abort, och jag älskar dom såklart ändå,
jag förstår dom absolut. Men jag har ändå en annan åsikt. 
 

Motargument:
"MEN DET ÄR JU INGENTING SÅ TIDIGT! BARA EN BLODIG KLUMP!
INGA KÄNSLOR OCH INGEN HJÄRNA"

Svar: Du har också varit en blodig klump utan känslor och hjärna,
Allt börjar ju där. Livet börjar där, ALLA börjar för fan någonstans,
och att kapa av en växt redan innan fröet hunnit öppna sig,
det är att inte ge blomman ens en chans.



Motargument:
"Man måste tänka på sig själv och sin framtid och inte nån unge som inte ens finns..."

Svar: Det finns alternativ. För förlossningsfobier: Planerat snitt.
Vill du inte ha ungen: Adoptera bort. Se: Juno.
Sedan tar inte livet nödvändigtvis slut bara för att man fått barn. Det är en myt.



Motargument: "Det är inte schyst mot barnet, jag vill verkligen ha tid
och kunna ge mitt barn 100% kärlek och uppmärksamhet..."

Svar: Fråga en människa med hemska föräldrar (eller helt utan),
en med hormamma, narkomanpappa, miserabel, fattig uppväxt eller whatever
fråga personen: Skulle du vilja att din mamma gjorde abort? ÅNGRAR du livet?
Nej.


Nej. Livet är värt en chans. Varenda embryo kan vinna nobelpriset,
bara man ger det en chans. fint sagt va? Nästan pretantiöst formulerat.
Någon hatar mig, någon hånar mig, men som jag sagt before:
Skratta eller fatta