Någonstans mellan Lund och Höör summerade vi (jag) dagen
med en jämförelse. Dagen har nämligen varit som ett helt okej,
lite långtråkigt samlag men med ett enastående jävla klimax.

Mina goda vapendragare Jonis och Janina körde mig till Malmö
(två timmar för tidigt men det visste ju inte jag). Vi spenderade sju timmar hemifrån
och gaddningen tog 50 minuter.

En rolig anekdot:
Jag hade ritat upp tatueringen jag ville ha, såhär:



Men den skulle tydligen ta massor av timmar att göra,
och Drop in-sittningarna fick bara ta runt en timme,
men jag hade ju åkt till Malmö för att tatuera mig och DÅ SKA FAN JAG GÖRA DET MED
tänkte jag och improviserade fram en ny tatuering 
under tiden som jag snackade med killen, helt oplanerat, men ändå väldigt självklart.
JAG KOMMER INTE ATT ÅNGRA MIG
JAG KOMMER INTE ATT ÅNGRA MIG
alla som säger att jag kommer det är TÖNTAR och vet inte ett skit,
det är bara en tatuering. Ta inte er själva på så stort allvar för fan

Dessutom blev den helt underbar och jag älskar den.
Den är utan tvekan det vackraste och coolaste på min kropp




Och gjorde det ont? undrar säkert någon. Jag kan med handen på hjärtat säga
att det var riktigt skönt efter ett tag, på något perverst masochistiskt sätt.
Det har jag nog adrenalinkicken att tacka för.

Janina och Jonis,
I love you guys fett tack för ert tålamod, stöd och trevliga sällskap.