Definera "att komma över någon"


Har han kommit över henne än?
Det är ett konstigt uttryck. Det konstiga är inte att det heter "att komma över"
det konstiga är att ordet "komma" förknippas med en orgasm
vilket är jävligt opraktiskt vid nästan alla tillfällen.

Iallafall.


Vad menas egentligen med att komma över någon? Att glömma bort? förtränga?
Man kan komma över en gammal olycklig kärlek, en vän, en pojkvän,
en onärvarande förälder,  men vad betyder det egentligen?
Att man slutat tänka på personen?
Slutat känna känslor över faktumet att dom finns?
Slutat förknippa vissa låtar eller dofter med dom?
För isåfall har jag nog inte kommit över en enda person i hela mitt liv.


Jag googlade på Att komma över och fick fram endast Komma över-tips och debatter om hur man lättast kommer över sitt ex. Genom att gå ut, rensa inkorgen och umgås med vänner såklart. Visst. Komma över = Sluta sörja.
Men är det allt?



Jag kan sitta och vardagsdrömma om flamman jag hade i fjärde klass.
Hur det kändes att få dedär silverarmbandet på alla hjärtans dag, och det känns än idag
en nano-meter i en milli-sekund kittlas det, men det kittlas.
Min första alla-hjärtans-dagspresent från en kille.
Jag har inte glömt bort. Men jag har kommit över.
och när jag ser honom köra förbi i en bil här i tyringe, kollar jag ner i trottoaren och ler.
minns.



De flesta av mina förhållanden och relationer sedan ungdomens sprudlande dagar har avslutats i vrede. (ungdomen i detta fall = 11-16årsålder)
Varesig det var ett ragg eller tjejkompis så har skitsnacket flödat och hatet klöst.
Det har skickats sms som "likheten mellan dig och en toalett - båda är spolade!"
Men nu orkar jag inte bry mig det minsta. Är det att komma över?






En del saker gör för ont för att komma ihåg
medan en del saker är sköna att minnas.









Jag älskar min pojkvän Max så mycket. Vi har varit tillsammans i nästan 11 månader.
Jag vet inte vad som händer i framtiden
men jag vill aldrig se honom köra förbi, titta ner i trottoaren och le.
Jag vill sitta bredvid honom i bilen i resten av mitt liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0