Poesi, tragedi eller bara ordmord

Jag har utlovat politik
jag har givit politik
jag har utlovat ironi
jag har givit ironi
jag har utlovat poesi
här kommer poesi
genuin jävla poesi
skriven aujourd' hui



Det tar hundratals år
Jag är ljusår ifrån
och det svider som klor
Jag kommer aldrig att bli mig själv
Visst blir man trött på mitt jävla gnäll?




Jag är 18 år
kan inte betala räkningar
vet inte hur man gör
kan inte växla bilen
vet inte hur man kör
kan inte tvätta kläder
vet inte hur lån går till
kan inte tänka logiskt
och ta ansvar fast jag vill.
jag är ett barn.






Jag älskar dig så att jag är beredd att förlora allt annat
för att behållda dig jag älskar dig
så att jag darrar jag slutar andas
jag är värdelös utan dig




fast det är med kärleken som med politiken
man börjar hoppfull men slutar besviken

Kommentarer
Postat av: Hannah

Kentpoesi när den är som bäst, he he he.

2009-02-20 @ 19:11:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0