Varför blir det alltid såhär:
Under en kort period tänker jag nästan hela tiden på en man jag fattat tycke för
när jag väntar på bussen, när jag lyssnar på musik, när jag ska sova,
väldigt beslutsam om att jag ska få honom att tänka på mig
så jag charmar och agerar så coolt jag kan
skrattar åt hans värdelösa skämt,
och är sådär PRECIS lagom framåt och perfekt
som jag bara kan vara när jag vill ha något riktigt mycket

Resultat:
Han tänker på mig nästan hela tiden
när han väntar på bussen, när han lyssnar på musik, när han ska sova
men jag tänker aldrig på honom.