Detta är finare än det rödaste vin, och minnesfläckarna sitter längre i hjärtat än på blusen

En flummig men ack också underbart förevigad snutt jag lyckades få
från kvällssolspelningen Markus Krunegård skämde bort oss med



Kolla oss, kolla vad glada vi var
För vi har aldrig varit så färgsprakande och syndigt iögonfallande
som under kvällssolen på Siestafestivalen 2009, och vi kommer aldrig att bli igen


DANSA DANSA DANSA

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0