I två veckor ska jag ha ett tema på bloggen. Temat är Vackra Män,
för det är ju allmänt kännt att män är vackra varelser
och kvinnor är intelligenta och kompetenta (...)

Ribban är hög redan nu, då hårda, sträva, sexiga men fina Joakim Thåström
kommer att pryda detta inlägg.
Jag är jävligt medveten om att min uppfattning är långt ifrån den allmäna,
men hur kul hade det varit att lägga upp bilder på ÄCKEL-Schenkenberg
eller TÖNT-Pattinson? Nej fy fan. Det här är passion och genuin glöd.
Att älska med själen istället för den ytliga fixeringen. 
Detta får mina pupiller att vidgas av välbehag och lust.
Joakim Thåström, vild och galen på 80-talet. Ung och kåt och jävligt attraktiv.
En vacker man. 


En minut och femton sekunder in i klippet... åh




Hans käkben, hals och axlar. Jag tappar andan med halvöppen mun och fuktig underläpp.
Vore jag ung på 80talet så hade jag gjort allt för att få kontakt med denna fantastiska människa.


Detta klipp blir bara bättre och bättre. Kolla på hela om du inte hatar det.
(vilket många säkert kommer göra i detta solariebruna hiphopsamhälle)

Men visst är jag en liten punkare i hjärtat. Hopplöst förälskad i nåt som inte längre existerar.
Det var ett sant nöje att hitta bilderna och filmerna iallafall.
Nu är jag alldeles varm i hela kroppen med ett belåtet leende på läpparna.


Jag avslutar en bild som jag tog när jag faktiskt såg Thåström i somras.

I egen hög person