Idag har jag suttit på golvet i ett par timmar och målat den fulaste tavlan i mitt liv.
Den är så ful att min egen mor kom in i rummet och sa "Fyy vilken ful tavla"
Det är helt sant.

Jag ville måla någonting vackert och färgstarkt
men hur jag än gjorde blev det bara skit piss pest och ångest.
TRÅKIGT INTETSÄGANDE SIMPELT och inte alls lika coolt och charmigt
som Kim Larsen eller Janis Joplin.
Antar att kreativiteten inte kan le på låtsas när hjärtat blöder.
Jag började måla en clownperuk. Det blev en ledsen clown
en röd stjärna blev blodstänk och en regnbåge blev dassigt, mörkt kladd.

Så smärtsamt oinspirerad och inkompetent och inkapabel
till allt som har med någonting att göra. Tror glöden dog när hoppet revs i bitar
brändes upp och grävdes ner och spottades på och och och och...
Avslutninsvis tog jag grå färg och kladdade tvärs över hela skiten.


Det dröjer nog ett tag tills jag ens försöker måla igen.