Dagen idag har varit en helt perfekt vardag, rent schemamässigt.
Jag sov sött till 10.30, jobbade i EN timme mellan klockan 13 och 14,
gick sedan på en liten shoppingrunda, och nu är jag hemma igen.
Alla dagar borde vara såhär. 


På min "lilla" shoppingrunda handlade jag en skjorta, två skivor, fem pins och två posters.
Många tjejer är svaga för skor, smycken, inredningsgrejer eller pocketböcker.
Jag är sjukt svag för posters. Jag köper så fort jag hittar någon som jag vill ha.
Min kommande lägenhet ska vara heltapetserad av Abbey Road, världskartor
och festivalaffischer. Förstorade foton och tidningsurklipp.
Jag tycker inte om tavlor, jag bara älskar posters.

Idag köpte jag min femte Beatles-plansch, och en Oasis.
Jag vill ha fler än vad jag har nu, men jag är lite kräsen också.
Enbart skitcoola, viktiga och fantastiska människor och fenomen får bo på min tapet.
Jag är medveten om att det enbart är män som pryder mina vägger, vilket suger,
men jag kan inte hitta någon poster med The Distillers, Janis Joplin eller Madonna.
Och Marilyn Monroe vill jag inte ha. Hon har inte åstadkommit någonting beundransvärt,
enligt MIG.



Såhär ser mina väggar ut nu:




Simon & Thomas kanske knackar på hos mig snart i jakt på Sveriges minst stilrena rum,
men då slänger jag ut dom för jag älskar mina posters.