Det är en sak som är säker. När ni bloggläsare, hastigt
blickar över ett inlägg med mycket text är det lätt att texten blir en dryg massa
svart på vitt och det känns väldigt lockande att bara scrolla förbi eller surfa vidare.
Bilder däremot tvingas ni titta på. Det går inte att ha ögonen öppna framför en bild
utan att se den och tycka något om den.
Därför kommer nu några random störda foton av/på mig
som ni garanterat kommer att titta på. Oavsett om ni läst denna text eller inte.




Vision. Istället för lyrik.
För ingen orkar läsa om mina emotioner och känslomässiga dilemman.






Det är så jag säger det,
Det är inte vackert men det är nånting.
Du behöver inte läsa min blogg.