Idag fick jag äntligen, för första gången på många månader,
för mig att knyta gympadojjorna, knäppa sportBHn 
och fara ut på en svettig springrunda i skogen.

5 km var det tänkt att jag skulle springa,
och det fanns 3 slingor att välja mellan. En grön, en gul och en röd.
Eftersom grön alltid brukar vara det enklaste (typ, gröna skidbackar osv)
så följde jag de gröna pilarna.

Men SHIT vad långa 5 km,
började jag tycka efter en timmes springande/joggande och gående,
och då passerade jag snart en grön pil där det stod 7,5km.

WHAT THE FUCK FUCK FUCK?????? Tänkte jag då.
Har jag sprungit 7,5 km eller har jag 7,5 km kvar?
Hur lång är denna slinga egentligen? Var är jag någonstans?
Solen började sjunka och trädens skuggor var lika oändliga som stigen jag följde. 
Plötsligt tog batterit i min MP3-spelare slut 
och jag började höra prassel och djur-ljud runt omkring mig.





Jag föreställde mig hur ett galet vildsvin kom springande emot mig
och satte sina enorma betar i min höft och slungade iväg mig,
för att sedan trampa sönder mig till döds,
och hur min familj och mina vänner skulle reagera
när dom fick reda på att jag blivit mördad av ett vildsvin.




MEN, alla vägar leder till Rom
och efter en timme och 50 minuters virrande i den stora främmande skogen
kom jag äntligen tillbaka till civilisationen.
Svettig och fullständigt slut i hela kroppen,
men väldigt förtjänt av det mörka block choklad
som just nu i denna stund smälter på min tunga.






Och nej, jag hade inte mobilen med mig.