Nä man skulle kanske ta sitt lilla röda hektiskt blodpumpande hjärta
lokalbedöva och låsa in i ett kassaskåp och glömma bort kombinationskoden till låset
för att sedan kasta ner kassaskåpet några hungra sjömil ut i Atlanten
och låta det sjunka till botten som dedär halsbandet
i den storslagna filmen om ett skepp som kraschar i ett isberg,
och någonting om en kärleksrelation.

Nu kan vi prata i metaforer:
Mitt hjärta är ett isberg
och ett skepp har kraschat i det.
Det är synd om skeppet, skeppet gick sönder
men har någon någonsin tänkt på vad som hände med isberget?