Fråga 3.


Jo det går att jämföra. tack så hemskt mycket för svaren hittils
(trots att jag har runt 100 unika läsare/dag och "enbart" fått 5-6 svar per fråga so far)
men ändå, jävligt intressant, tänkvärt och poetiskt emellanåt.

Så svara gärna mer mer mer.
Älskar att höra andras tankesätt om dessa breda,
ytterst relativa och ständigt relevanta ämnen.

Alla tycker och tänker ju olika efter egna erfarenheter.
Så vad känner du? Jag vill gärna veta.


Kommentarer
Postat av: Adrian

Psykisk smärta e värst. Då den smärtan kan "hemsöka" en fler gånger

2010-03-24 @ 12:37:07
Postat av: simone

Psykisk.

2010-03-24 @ 13:59:11
URL: http://ajamnemo.blogg.se/
Postat av: frisören (hon som skulle fixa ditt hår till nyår

pskykisk. jag har vatt med om båda, hela tiden. men psykisk känns mest, den finns alltid där. den fysiska syns på kroppen en tag, men det går bort, men det går sakta. men det psykiska stannar

2010-03-24 @ 14:58:44
URL: http://wideopendreams.blogspot.com
Postat av: Saga

Psykisk är smärtsamast, yttliga sår går att lägga band på. Fysisk smärta är oftast bara temporär, visst små ärr kan bestå men smärtan är oftast bara just för stunden. Psykisk smärta kommer tillbaka eftersom du kanske upplever liknande smärta & får ont på samma sätt igen. Kroppen är ett skal, gjord för att skydda själen, du kan fixa en skadad kropp men väldigt sällan laga en trasig själ.

2010-03-24 @ 22:18:14
Postat av: Anonym

psykisk

2010-03-24 @ 22:50:59
Postat av: Anonym

psykisk

2010-03-25 @ 00:31:51
Postat av: Johanna

tror själva smärttröskeln kan vara rätt lik DOCK syns inte den psykiska lika lätt som fysisk.

Och folk har nog lättare att relatera till en bruten arm än till ett brustet psyke.

Lättare att förstå hur en bruten arm känns än ett brustet psyke om man aldrig haft något.

bla bla bla



Däremot är ju fysisk smärta mycket lättare att hantera, ta emot och "bearbeta"

2010-03-25 @ 20:07:44
URL: http://bitterfuckinsweet.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0