Det sista jag gjorde innan jag började hata honom
var att måla honom en vacker tavla.
Istället för att ha sönder tavlan så ska jag ge den till någon annan
som mitt hjärta.
Det blir lite fin symbolik i det hela då, men inget är fint
och vem fan vill ha ett begagnat hjärta?
Auktion: Första Andra Tredje, hjärtat är sålt till INGEN för noll kronor!



Och när jag kommit hem efter dagens rutiner 
med sällskap av ett spjut genom magen och taggtråd i strupen
spydde jag upp min livsångest och spolade ner den i toaletten.
Det var precis vad som behövdes. Nu mår jag mycket bättre
Nu är det bara tomhet kvar. Ah, ljuva tomhet.

Vem vill ha ett begagnat hjärta? Ingen såklart,
frågan är då vad FAN jag ska göra med det.
Ska jag slänga det i brännbart, organiskt eller spola ner det med?
Ska nog förvara det på vinden ändå, för säkerhets skull
någon kanske behöver ett pajjat hjärta en vacker dag.