Strindberg var en jävel på inledningar, sade en föreläsare i Journalistikens Historia.
Inte ordagrant; hon valde nog ordet "Hejare" framför svordomen men ändå.
Strindberg var skicklig men en kvinnohatare. Hitler var också skicklig,
och såklart bara måste jag referera till Hitler eftersom alla numera diggar ondska och tabu.
Sadism och dekadens är den nya indiepopen.
Slanka elvaåringar i latexdräkt som mördar brutalt imponerar folket oerhört,
likaså en pervers saga om människor som sys ihop med munnen mot någon annans anus.  
Coolt...



Det som VERKLIGEN vore banbrytande idag skulle dock vara något genuint och sensuellt.
Någonting som inte pretantiöst och desperat anstränger sig för att chocka,
och detta konstanta anspelandet på sex hela jävla tiden. Det var kul i början
men nu är det sönderpratat, överdrivet, exhibitionerat och uttjatat till likgiltighet.

Genuinitet och sensualitet är botemedlena mot detta apatiska sexmissbrukar-tillstånd
som numera genomsyrar allt. Redovisning nödvändig för att undvika missförstånd.
Min defination av sensualitet:

1. Porr är inte sensuellt

2. Tommy Lee slickar Pamela Anderson på kinden framför paparazzis = inte sensuellt

3. En hollywood-klädsamt-anorektisk Lady Gaga dansar inte sensuellt i sina musikvideos

4.  Akon sjunger i en övernaturlig pitch att han älskar hur bitchen grindar
och att hon inte går att jämföras med ditt kvarters hora = Noll på sensualitetsskalan.
Att otaliga kissiekopior grindat sin svenneröv svettig till den där jävla låten 
på diverse småstadsklubbar gör ju inte saken mer sensuell.

Min definition av sensualitet är lustfull men respektfull och alldeles känslospäckad.
Ett mentalt tillstånd som skapar fysiskt synliga och påtagliga drag.
Som en vitsippas generade knopp vid sista frosten, men likt fan slår den alltid ut.
Trotsar sina hämningar varsamt men resolut.
för Visst gör det ont när knoppar brister? Och allt Håkan Hellström skrivit.
Poeter och boknördar måste vara bättre i sängen än hårdrockare och fotomodeller.
Det är jag helt jäva hundra procent säker på.





Jag är i synnerhet trött och lack på den allmänna nyporren.
Mekaniskt juckande som en symaskinsnål på full speed, gärna sicksack-mönster.
Sedan daskas symaskinen till för att man sett det i en väldigt pedagogisk film,
och symaskinen brummar lydigt vidare som av begäran på respons.
Typ som det man får se efter en vild natt i Kungar av Tylösand och Paradise Hotel.
Fashionabla, unga alkoholister som försöker vara skönt revolterande och tabukrossande
men är så mainstream att alla bra tatuerare har två års bokningstid.


Nej, sensualitet och genuinitet faller mig bättre i smaken alla gånger.
Genuin betyder äkta, ärligt, renodlad och gedigen
samt är det den egenskap jag värderar högst hos en potentiell förälskelse.




ps.
Ber om ursäkt om någon eventuellt känner sig stött eller personligt angripen (???),
eller om någon inte håller med till den grad att det genererar vrede. 
Isåfall har vi iallafall en sak gemensamt.
Det var trots allt vrede som fick mig att skriva detta.

pps.
Jag själv dricker, jag kan själv ofta anspela på sex och vara brutal.
Jag är själv objektifierande, jag har till och med skakat svenneröv till Sexy jävla Bitch,
Gör det mig till en insiktsfull hycklare? Förlåt isåfall. Jag ska bättra mig.


ppps.

Vad fan hände egentligen med verbet "att älska"? Vill folk bara knulla nuförtiden?