Det knastrade i mina hårtoppar när jag rörde dem
och stråna gav vika i protest mot min uteblivna ömhet.
Men nu har jag visat mitt hår lite kärlek igen.
Med hjälp av mammas plånbok och Hässleholms bästa frisör blev ett matt och stripigt fluff
till ett mjukt och bedårande hår att pryda mitt huvud varje dag.





Förövrigt så saknar jag min pojkvän Drazen så mycket att det svider överallt.
Ändå har vi bara varit ifrån varandra i en vecka.
Snart ska han vara ifrån mig ett halvår.

Jag kan vara självständig men jag behöver honom.
Det är inte osjälvständigt att behöva någon jag älskar.

---

Sedan verkar det ha skett ett oavsiktligt byte mellan min blogg och min facebook
eftersom jag skriver starka åsikter på facebook
och banala vardagsgrejer på bloggen
när det borde vara tvärtom.

Det beror nog på att jag får mer respons och har större publik på facebook.
Vilket är sorgligt.