Människan är ett flockdjur som instinktivt vill vara så vacker som möjligt
för att bli så populär och omtyckt som möjligt av resten av flocken.
Om en varg är halt blir den övergiven av resten av flocken.
Om en människa är ful blir den inte lika vänligt bemött av omgivningen.
Det bara är så.

Det sjuka är att människans skönhetsideal har nått den extrema grad
att människor faktiskt injicerar kemiska substanser och opererar sig för att kunna nå dessa.
Det har blivit fullt normalt att genom dyra procedurer stoppa sitt åldrande,
trots att åldrande är lika naturligt som luften vi andas.
Vi går emot livet, ödet och hela universum,
för att företag tjänar sjuka mängder pengar på våra dåliga självförtroenden.
Och vi bara köper det rakt av.
"Nej men jag ska köpa bantningspiller och justera näsan så att jag blir NÖJD med MIG SJÄLV"
....

Å fan? Vill du veta en hemlis?
Du blir aldrig nöjd med dig själv.
Om några år hamnar en tjej med krokig näsa på H&M reklamen, och då vill du se ut så istället.
När det är coolt med kort hår så klipper du av ditt. Sedan ändras modet fortare än ditt hår växer
och du skaffar hårförlängning som kostar tusentals.
Du är en hund. Lyd!



Jag är egentligen inte alls konservativ, men denna utveckling är så bisarr att jag vill spy.
Den är korkad, tragisk och gör oss bara olyckliga. Inte tvärtom.

Människan anses vara den smartaste arten men vi är ju helt jävla dumma i huvudet.
Vi är hundar som gör vad som förväntas av oss,
så att vi blir belönade med komplimanger och uppmärksamhet.
Men det är inte den enskilda lilla individens fel. 
Mänskligheten är styrda till att tro att vi behöver någonting 
som egentligen är påhittat för att företag ska dra in så mycket $$$$ som möjligt.
Ju sämre självförtroende desto bättre!

Skönhetsindustrin hittar på egna fenomen vi ska ha komplex över.
Som celluliter till exempel. Vad fan är det att skämmas över?
Alla kvinnor av normalvikt har celluliter i någon vinkel, mer eller mindre. 
Jag har celluliter under skinkorna. No big deal. 
 

Fler exempel på komplexgivande "brister" som egentligen är No big deal:

Påsar under ögonen, fettvalkar, rynkor, hängiga ögonbryn, bristningar,
tunna läppar, krokiga näsor, stora näsor, uppåt-näsor, hängiga bröst,
stora bröst, små bröst, assymetriska bröst, små nipples, stora nipples,
små snoppar, håriga ben, kala hjässor, feta rumpor, mörka anus,
hår runt naveln, hängiga eller assymetriska blygläppar i diverse nyanser,
platta rumpor, hängiga rumpor, stora öron, utåt-öron, hängiga kinder,
grop i hakan, tjocka lår, spinkiga armar, hängig förhud, små ögon

...Och jag vet inte hälften av allt folk har komplex över idag.



I tonåren hade jag hemska jävla ångest-komplex över:
Mina bröst, min navel, mina kinder, mina knän, min mage och min näsa.
Och mina höfter. Och ibland min mun. Och så min rumpa såklart.
Fan vad skönt att den tiden är över. 

Jag skiter väl i hur alla lättmanipulerade idioter tycker att jag BORDE se ut.
Inte fan tänker jag anpassa mig efter deras förvrängda åsikter.
Jag är ingen hund. Jag är en vildkatt och skönhetsindustrin kan ta sig i röven.


 Tycker inte hon ser särskilt lycklig ut.