Jag har fastnat i en jobbig tendens
För jag snubblade här om dagen på en tvivlande gräns
Och med förstånd av is och hjärta i lågor
så föddes några skeptiska frågor
Och den viktigaste frågan kan då tyckas
Är: Kommer jag någonsin att lyckas?

Vad nu det betyder.

Men vi kan ta karriären som exempel

För ingen vill väl ha en oduglighets-stämpel

Eller möta förnedringen

I tråkiga möten hos arbetsförmedlingen.

Och det är inte människorna som står för tragiken

Utan den värdelösa auktoritets retoriken

Och det var ett ironiskt val av ord

Men jag bor ju å andra sidan på en väldigt ironisk jord

Typ.

Du måste fylla i formulär

Som förklarar vem du är

Och du måste vara dig själv,

Men vem fan är det?

Och du måste ha körkort

Men körkort är B!

Ja B-körkort räcker

Så löser sig det.

Men bilar är dåliga för miljön!

Ja, fast enligt nya rön

Så behöver du lön

Så ställ dig i kön

Och bli en av dom

Duktiga konsumenter som vi tycker om.

Du måste ta din plats men inte mer

För uppmärksamhet tar mer än ger

Och det finns ingenting du kan göra åt de

Du ska inte tro att du är något


Det är bara det att jag har fastnat i en jobbig tendens

när jag snubblade häromdagen på en tvivlande gräns

Och det föddes ett grubbel inom mig

Men jag reste mig upp så det löste ju sig