Spara inte till långt hår i 1,5 år i hopp om ett ljuvligt vackert hårsvall.
Du kommer ändå bara ha det uppsatt i tofs varje dag. 
Dessutom blir det slitet, trassligt och jävligt. Hur mycket inpackning du än använder.
Särskilt om du har tjockt, fluffigt självfall som moi.
Ååhh vad fiiiint, tycker kanske ni. 
NAAaaaeehh, säger jag då.
Disneyprinsessor som kammar håret med en gaffel under vattnet och sjunger samtidigt
speglar faktiskt (surprise) inte någon slags verklighet.
Inte shampooreklamen heller.

Det är ganska störande att ha långt, tjockt hår hängandes över axlarna.
Obehaget kom som en chock för mig.
Hade föreställt mig bugande sultaner och sjungande änglakörer (i plural).

Håret är snarare en stor, tung klump som tar forever att torka.
Don't even get me started on plattning.
Även med en skitbra, ny plattång tar det minst 15 minuter. 
På den tiden hinner jag lägga 30 lager mascara. På ögonfransarna då.



Guu vad du gnäller Melissa.
Vad fick dig att påbörja odlingen av detta jobbiga, långa fluff egentligen?
Undrar kanske ni.

Jo, för att det ser så härligt ut på hippies, svarar jag då.



"My hair like Jesus wore it
Hallelujah I adore it"

Hej Jesus, om du läser min blogg. Jag har hört att du är långhårig.
Har du tips på bra inpackningar eller borde jag bara klippa av det?
Vad fick dig att spara ut ditt hår? Brukar du ha håret uppsatt i tofs?
Du kan svara i kommentarsfältet. Tack på förhand.

Mvh
Melissa