caming in the name of the lord
Rester utav gårkvällens smink sitter ännu kvar som en flottig massa i mitt ansikte
och indolensen sprider sig i min bräckliga kropp. Men vad gör väl det?
Känns som min yttre skönhet går åt helvete allt eftersom den inre växer.
sommardetalj
Att sitta och titta på en sommarbild medan någon tar en sommarbild på en.
goda nyheter
Klockan är tre, det här är nyheterna.
Efter efterfesten beredde jag mig på att promenera en lång bit i den kalla höstnatten.
När dörren slagits igen slog det mig att -
FAN jag bor ju i samma lägenhetshus som efterfesten!
Efter det gick jag cirka fyrtio triumferande steg hem. Inklusive trappor.
Innan jag hann märka var jag hemma och nu sitter jag här
och skriver ett ganska tråkigt blogginlägg om att ha nära hem.
Det kära vänner, är vad vi kan kalla ett antiklimax från er sida.
Men jag är nöjd.
Det var nyheterna med mig, Melissa Linde Svantesson.
God natt.
nyckeln till skönhet
För imperfektioner får man ju inte ha. Särskilt inte på bild.
Men vet ni vad? Nyckeln till skönhet finns inte på burk.
Nyckeln till skönhet kommer inifrån. Hur Zen det än låter.
You need to find the beauty of your inner spirit liksom.
Även om media, samhället och hela universum säger något helt annat.
Hela universum ljuger för att giriga gubbar ska tjäna pengar på ert dåliga självförtroende.
Antingen ljuger hela skönhetsindustrin, eller så ljuger jag.
Den förstnämnda tjänar miljarders biljoner på sina produkter,
medan jag vill att alla ska må bra och sluta känna sig fula.
Vilket är helt gratis. Sedan får ni tro på vem ni vill.
Jag har flera faktum som visar på att skönhetsindustrin är en falsk jävel.
Antirynk-krämer tar inte bort rynkor
och hårinpackningar lagar inte kluvna hårtoppar.
De ger bara en tillfällig illusion av att problemet är löst.
Och vem har egentligen bestämt
att rynkor och kluvna hårtoppar är något som måste åtgärdas?
Jag tror att de har suttit på ett girighets-möte och kommit på att
ALLA FÅR RYNKOR OCH KLUVNA HÅRTOPPAR
SÅ OM VI I REKLAMERNA FRAMSTÄLLER DET SOM FULT OCH FEL
SÅ KOMMER ALLA VILJA KÖPA VÅRA PRODUKTER!
Och tänk, det funkar.
...
När jag blivit känd och maktfull ska jag hitta på ett ideal som säger att ytlighet är fult.
Sedan ska jag uppfinna en produkt som gör att ytligheten åtgärdas.
Men min produkt ska vara gratis för alla
och den ska heta Självförtroende.
Nu kan man "gilla" min blogg på facebook.
a) Cool
b) Vet inte
Ringa in ditt svar.
Annars kommer lego-triumfgubben och tar dig.
Obs!
Notera att jag INTE uppmanade er att "Gilla". Det är helt upp till er själva.
lost
även om jag inte tappat bort någonting.
För jag kan ju ha glömt att jag tappat bort någonting.
allt för att hålla nyhets-erektionen uppe
Just nu nu ligger bloggen i en dal-dvala.
Jag söker febrilt nyheter i min skoltids hittils mest stressiga månad.
Aldrig förr har jag lagt ner så mycket tid på skolan.
Tio timmar om dagen, fem dagar i veckan är kursens melodi.
Den heter Nyhetsradio och är lika kompakt som konstant.
Hjärnan måste ständigt vara nyhetskåt,
och när det inte finns något nyhetslibido missbrukar jag nyhetsviagra.
Allt för att hålla nyhetserektionen uppe till utlösningen vid halv tre-sändningen.
Sedan börjar förspelet inför halv fem-ständningen, innan jag hunnit andas ut.
När hockeymålvakten dog jublade alla i min redaktion.
Så nyhets-skadade har vi blivit.
Sympati och empati är ett minne blott. Vi är iskalla, stenhårda journalister.
När människan i telefonen inte vill ställa upp på en intervju
så säger jag VARFÖR? tills hon slänger luren i örat på mig.
Bara jag får ett schyst citat.
Men iskalla journalister måste finnas.
Annars får ju ni vanliga dödliga inte reda på någonting.
they can kiss my ass and I can't
Hemma är där hjärtat är
Häromdagen i en inredningsaffär
letade jag efter någonting som kunde göra min lägenhet mer hemtrevlig.
Då såg jag den.
En broderad grytlapp med motivet en teddybjörn som kramar ett hjärta
Och en text. En snirkligt broderad men kort mening.
Ett påstående. Det stod
”Home is where your heart is”
Hemma är där ditt hjärta är. Hem ljuva hem, typ.
Det pratas om att bygga om konteinerhus i Kalmar till studenthem.
Ja, varför inte? Känner jag.
Home is where your heart is.
Bostadsföretaget Kalmarhem borde kopiera det där citatet och sätta på sina nyckelringar
som tröst till alla bostadssökande studenter
som förgäves trängs på tjugo kvadrat med en pojkvän
i desperat hopp om en större lägenhet.
Alltså såna som jag.
Dessutom med en hyra som jag lånar pengar ifrån staten för att kunna betala.
Ändå ska jag vara glad att jag får bo i Kalmar och slipper pendla,
och att jag inte behöver bo i ett konteinerhus.
Snart ska jag hem till Skåne
och sen ska jag hem till Kalmar igen.
Enligt Skatteverket är den där sunkiga ettan mitt hem,
men enligt den broderade grytlappen är det någon helt annan stans.
Pandan är ett miffo
Iallafall om man ska tro de fyra mystiska män som driver bloggen Samlevnad.
Samlevnad är underhållning och undervisning på en och samma domän.
Och sedan någonting bisarrt som jag inte kan sätta fingret på.
Det kan bli er utmaning.
Samlevnad
Och för alla er som missade den första länken kommer här två till:
Samlevnad!
Samlevnad!
Det liksom pirrar lite i magen.
Ja, de är fan nästan lika fängslande som jag.
Hemmagjord serie av Samlevnad:
Hehe.
Det blir jävligt mycket "jag jag jag" nu
Eftersom jag är fab, då är det okej.
Dessutom: Valar som hånglar!
it's friday!
Jag och bilbälte
Är det normalt att lägga upp SKITSTORA bilder på sitt ansikte så att alla kan se varje skavank?
T ex det tjocka lagret foundation och läppstift utanför läpparna.
Förövrigt så hatade jag min näsa när jag var yngre.
Den är liksom ganska stor och sned.
Men nu älskar jag den. Min näsa är bäst!
<3 <3 <3 <3 <3 <3
Jag och tokig mops klockan 06.00
Jag är nyvaken och mopsen heter Beyonce.
så jävla awesome
Ny låtkombo - ever more awesome.
...!
Jag efter shopping á la USA
The dorky look.
Själv är jag ramlös
Det beror på att bloggen är en perfekt tillflyktsort från diverse viktiga skolarbeten.
När jag skriver här känns det inte som att jag smiter från obligatorisk research till nyhetsinslag.
Däremot känner jag mig produktiv.
Jag trodde att journalistyrket skulle ge utrymme till kreativitet,
vilket det enbart gör inom minimala ramar.
Själv är jag mer lagd åt ramlösa, men man måste ju tjäna pengar.
Annars blir det ingen guacamole
och kranvatten istället för bubbelvatten.
Alltså måste jag hålla mig inom ramar för att ha råd med Ramlösa.
Jag och flygplan
Pre USA.
Flygplanet hette oroväckande nog Eyafjallajökull.
Tur man är cool och inte flygrädd.
