Några saker som gör mig glad
Dagens "Jag hade inget bättre för mig"
Den feministiska likgiltigheten
Ofta finner jag mig själv vilandes i en jämställd kokong utanför verkligheten.
Min vardag är en oas av jämställdhet, ja rentav matriarkat emellanåt.
Jag läser mitt tredje år Journalistik och Mediaproduktion vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
Det är glest med idioter i min omgivning.
Jag väljer vilka och vad jag vill ha i mitt lv. Alla andra ägnar jag inga tankar.
Är det mitt brinnande engagemang som slocknar?
Eller är det mognad?
Jag går aldrig ut på knökfulla dansgolv och trängs med inavlade raggare, pedofiler
och äckliga, fulla killar som tror att de är med i en 50 cent musikvideo.
Ibland går jag på indieklubb. Där är genus hippt.
Tanken på allt kvinnoförakt som diskret svävar överallt i luften viftar jag bort.
Jag lever i en feministisk idyll. En lycklig illusion, en hägring i min hjärna.
Det gör det svårt att skriva vassa, feministiska texter med vardagsreflektioner.
Kvinnans roll i media har jag babblat om i åtta år. Reklamens ideal är uttjatade diskussioner.
Brunnberg kan man bara skratta åt. Pär Ström finns inte ens i min värld.
Ström är bara misslyckad antimateria i min feministiska, jämställda kokong.
Alla som är emot "hen" är konservativa, korkade idioter som inte fattar någonting.
Jag är nöjd med att jag tycker så, och orkar inte göra något åt problemet.
Orkar inte bråka, protestera, provocera, diskutera, debattera, eller ens fokusera.
Samtidigt läser jag kända bloggar och journalister
skriva saker i stil med vad jag skrev när jag var 15.
Förlåt, men jag är fan underskattad.
Det dödar motivationen ännu mer och vaggar mig in en likgiltig nöjdhet.
melissacolors, instagram
I brist på signifikant text så får ni några nytagna pixlar i form av mig.
Självklart med tjockt påbrett hipsterfilter. Man är ju hipp.
Jag heter MelissaColors på Instagram och uppdaterar alldeles för ofta.
Nästan provocerande ofta. Mest foton på mig själv såklart!
Perfekt för er med Melissa-abstinens i dessa bloggsvältande tider.
Perfekt även för er andra.
Har även Twitter som jag dock ännu inte lärt mig behärska. Återkommer med mer info.
Perfekt även för er andra.
Har även Twitter som jag dock ännu inte lärt mig behärska. Återkommer med mer info.
Redan trött på vardagen
Vardag är inte min grej. 
Check this out bitches
It's me!
Medborgare, medborgare
Hej kära medborgare!
Igår ställde min föreläsare i den luddiga kursen "Teori", den luddiga frågan:
Vilka är medborgare?
Jag tänkte direkt på er, kära medborgare.
Själv fick jag ordet från Cornelis Vreeswijk. Det låter så fräsigt när han sjunger det.
Det kan vara en härskarteknik men också ett försök till gemenskap.
Vilka som anses vara medborgare, beror på vem som får frågan.
För Jimmy Åkesson är inte nysvenska muslimer riktiga medborgare.
För Ulf Brunnberg är inte kvinnor riktiga medborgare.
För mig så är alla medborgare. Även hundar och igelkottar och grisar.
Fast kanske inte Jimmy Åkesson och Ulf Brunnberg.
Jag känner att ordet "medborgare" handlar om vilka man känner någon slags respekt för,
och någon slags samhörighet med.
Vad säger ni?
Vilka är, och är inte era medborgare?
cool truth
